l i s a ♥ o l s s o n

Klockan ringde halv åtta i morse. Segade kvar i sängen några minuter. Hade egentligen bestämt mig för att bara ta en kort promenad med hunden, för att sedan ta ett träningspass i eftermiddag och ett mot kvällen till. Men kom genast på att jag hade gett mig tusan på att kämpa!!

Väl ute så powerwalkade jag 800 meter tills vaderna verkligen började krampa. Joggade sedan drygt 300 meter för att "skaka loss" på benen och kunna få bättre kondition. Powerwalkade några hundra meter till! Och nu till det bästa - jag joggade drygt 1 km utan att pausa! Jag sken av lycka, klappade mig på axeln flera gånger och njöt så fruktansvärt mycket under joggingturen. Fortsatte sedan med att powerwalka och jogga småsträcker resten av rundan.

Jag kan säga med stolthet: Jag är så jädrans nöjd och stolt över mig själv! För jag lyckades övertala mig själv att klara det. Det är inte kroppen som bestämmer! Det är hjärnan. Kom ihåg det. Vill vi kämpa för god hälsa, så ska vi ge oss tusan på att klara det också. Ge inte upp. Vi alla är värda egentid, glädje, svett och allt som hör träning till.